Okej...
...det fanns en specifik anledning till att jag gick in här idag, jag ville få ur mig ngt viktigt och nu är det som bortblåst ur skallen. Inte så konstigt egentligen eftersom jag är så trött att det bara svider i ögonen.
Har lagt mig till med vanan att gå upp med tuppen. Har börjat jobba tidigt väldigt många dagar.
På söndag fyller jag år. Det blir kalas med min släkt. Jag vill inte alls fylla år. Tänker på när man längtade efter sin födelsedag 364 dagar/år. Nu ger det mig ångest.
Egentligen vet jag att det är lite löjligt att redan ha åldersångest men den sitter där som en stor klump.
Jag vill vara liten. Slippa ta ansvar, bara få vara...
Jag tror att en möjlig orsak till mina känslor är att jag flyttade hemifrån för tidigt. Jag var visserligen nästan 20 år men inte alls mogen för att ta hand om mig själv. Hoppas och antar att dessa känslor försvinner så småningom. Nog om det.
10 arbetsdagar kvar på Coop. Oj vad läskigt. Oj vad skönt.
Såg nyligen alldeles fruktansvärda bilder föreställande en andmamma med sina småttingar gåendes över en gatubrunn. Ankmamman med lite större fossingar trampar enkelt över gatubrunnens stora springor medan småttingarna tappert kämpar för att följa efter. Tyvärr är sötisarna lite för små och trillar i brunnen, då mamman upptäcker att hennes bebisar inte är med längre tittar hon sorgset ner i brunnen.
Jag blir gråtfärdig bara jag tänker på de groteska bilderna som ngn publicerat som en skämtbild med överskriften "bad mother". Hur kan man skratta åt ngt så fruktansvärt. De bilderna förstörde min dag. Usch för kalla människor som tycker att sånt är kul.
Djur som far illa är ALDRIG kul!
Riktigt deprimerande inlägg, nu känner jag att jag måste få ner ngt mer lättsamt...
...jo den 15:e september har jag födelsedags/avskedfest för mina kära vänner. Oj vad jag längtar, få träffa och festa med flickorna en sista gången på mycket länge. Ännu roligare är att jag tror att alla inbjudna kommer också.
Har lagt mig till med facebook, sidan som "typ" alla har, kan vara ett bra sätt att hålla kontakten med alla under min utomlandvistelse. Dock är sidan lite krånglig och konstig. Måste det stå vad mina vänner skriver till sina vänner på min förstasida..hallå, vem bryr sig.
Då jag läst igenom gamla inlägg kan jag konstatera att jag skrivit endel om min familj, då nästan bara om min far.
Mamma har blivit lite bortglömd i den här bloggen därför tänker jag nu skriva att hon är världens bästa mamma (oftast), smart, omtänksam, generös och alldeles underbar.
Nu byter jag ämne för 10:e gången i detta röriga inlägg.
Den 14:e juni nästa år är jag bjuden på bröllop. Första kompisen till altaret, Sandra. Super häftigt tycker jag.
Har lagt mig till med vanan att gå upp med tuppen. Har börjat jobba tidigt väldigt många dagar.
På söndag fyller jag år. Det blir kalas med min släkt. Jag vill inte alls fylla år. Tänker på när man längtade efter sin födelsedag 364 dagar/år. Nu ger det mig ångest.
Egentligen vet jag att det är lite löjligt att redan ha åldersångest men den sitter där som en stor klump.
Jag vill vara liten. Slippa ta ansvar, bara få vara...
Jag tror att en möjlig orsak till mina känslor är att jag flyttade hemifrån för tidigt. Jag var visserligen nästan 20 år men inte alls mogen för att ta hand om mig själv. Hoppas och antar att dessa känslor försvinner så småningom. Nog om det.
10 arbetsdagar kvar på Coop. Oj vad läskigt. Oj vad skönt.
Såg nyligen alldeles fruktansvärda bilder föreställande en andmamma med sina småttingar gåendes över en gatubrunn. Ankmamman med lite större fossingar trampar enkelt över gatubrunnens stora springor medan småttingarna tappert kämpar för att följa efter. Tyvärr är sötisarna lite för små och trillar i brunnen, då mamman upptäcker att hennes bebisar inte är med längre tittar hon sorgset ner i brunnen.
Jag blir gråtfärdig bara jag tänker på de groteska bilderna som ngn publicerat som en skämtbild med överskriften "bad mother". Hur kan man skratta åt ngt så fruktansvärt. De bilderna förstörde min dag. Usch för kalla människor som tycker att sånt är kul.
Djur som far illa är ALDRIG kul!
Riktigt deprimerande inlägg, nu känner jag att jag måste få ner ngt mer lättsamt...
...jo den 15:e september har jag födelsedags/avskedfest för mina kära vänner. Oj vad jag längtar, få träffa och festa med flickorna en sista gången på mycket länge. Ännu roligare är att jag tror att alla inbjudna kommer också.
Har lagt mig till med facebook, sidan som "typ" alla har, kan vara ett bra sätt att hålla kontakten med alla under min utomlandvistelse. Dock är sidan lite krånglig och konstig. Måste det stå vad mina vänner skriver till sina vänner på min förstasida..hallå, vem bryr sig.
Då jag läst igenom gamla inlägg kan jag konstatera att jag skrivit endel om min familj, då nästan bara om min far.
Mamma har blivit lite bortglömd i den här bloggen därför tänker jag nu skriva att hon är världens bästa mamma (oftast), smart, omtänksam, generös och alldeles underbar.
Nu byter jag ämne för 10:e gången i detta röriga inlägg.
Den 14:e juni nästa år är jag bjuden på bröllop. Första kompisen till altaret, Sandra. Super häftigt tycker jag.
Kommentarer
Trackback
