Vad är det för fel på människan?
Hur är det möjligt att vara så vidrig.
Man flår djur levande i pälsindustrin.
Man hugger av Gorillors händer bara för att.
Man trycker in en stor krok i hundars nos och använder dem som hajbete.
Man trampar kattungar med en klack eller spikar upp dem i träd.
Man använder kattungar och kaninungar som leksak till sin blodtörstiga kamphundar.
Listan kan göras hur lång som helst.
Detta äcklar mig något fruktansvärt.
Jag vill bara spy på folk som ägnar sig åt sådant här. SJUKT SJUKT SJUKT
Dem som inte tror att djur har känslor har något som saknas:EMPATI
FY FAN!
Skräll-kväll
Eftersom jag har blivit en riktig morgonmänniska som vaknar ca 7 varje morgon är jag riktigt sliten vid den här tiden på kvällen och så även idag. Funderar starkt på sängen. Magnus ligger redan nerbäddad, migrän igen. En riktig sjukling det där. Kanske lite märkligt att det sista tiden varit han som varit sjuk och svag ganska ofta, eftersom hans fysik är ungefär 1000 gånger bättre en min. Så kan det vara!
Mitt hår har blivit långt nu. Jag har inte haft långt hår sedan jag var 10 år. Minns den dagen jag bestämde mig för att klippa av mig mitt långa svall och mamma mutade mig med 200 kronor för att jag skulle låta bli. Jag var stark och följde min egen vilja men vad ledsen jag var för de förlorade slantarna.
Lite rädd att mycket av håret försvinner under mitt frisörbesök om någon vecka.
Varför försvinner alltid 10 cm när man klart och tydligt säger att man vill ta bort någon centimeter?
Detta slår aldrig fel. Fan ta er, era inkompetenta frisörjävlar!
Som sagt. Hög tid för sömn.
Dumhuvud.
På något undermedvetet och jävligt dumt sätt unnar jag inte mig själv att var lycklig fullt ut särskilt länge. Dumma tankar om djur som plågas och människor som lider tar över och får mig ledsen. Varför? Kan jag inte bara få njuta, må bra och i alla fall för stunden ignorera att världen är grym och orättvis. Kanske behöver jag psykoterapi?
Nu känns det hursom lite bättre. Tänker inte lika mycket på världsproblemen idag som igår kväll.
Solen skiner och jag ska snart promenera ned på stan i skinnjacka och solglasögon. Det är VÅR nu!
Lycka!
Helg+Ledighet=Lycka.
Tackade nej till extrajobb imorgon. Vill njuta av min sista helg i Oslo och dessutom har vi endel packning att ta itu med.
Lyxat till det med hummer, krabba och färska räkor ikväll. Här ska det njutas.
Har fått någon sorts snedtändning på både alkohol och cigg. Noll sug. Tråkigt men hälsosamt.
Tre arbetsdagar kvar sedan händer det som fortfarande känns långt från min verklighet. 4 månders semester. SJUKT!
Trots att det nästa fredag kommer vara en av mina lyckligare dagar så känner jag en gnutta vemod.
Jag kommer verkligen att sakna många av mina arbetskamrater. En klump i magen av tanken på att aldrig få se dem igen.
Blir glad av era kommentarer. Tack ni som verkligen engagerar er. Sorry för att jag är sämst på att kommentera i bloggar, ska försöka bli bättre.
Bild på vårt hus: 
(ganska sött va?)
En vecka kvar.
LOVE!
Mamma vs. dumma nationaldemokrater.
Nyligen publicerades en nationaldemokratisk insändare i tidningen och mamma blev eld och lågor. Skrev genast en egen insänadre om vad hon tycker om rasism. Nu har det blivit någon sorts verbalt krig på hemsidan mellan mamma och dumma ND och SD. Även om jag inte håller med mamma i allt. Är verkligen inte lika radikal som hon och delar verkligen inte samma politiska åsikter (Mamma är på gränsen till marxist, eller okej det var en överdrift men väldigt röd). Men jag beundrar verkligen är hur hon kämpar för det hon brinner för. Jag är jävligt stolt. Hon är begåvad, har läst ca 8 år på universitet, skrivit en bok, jobbar heltid trots en väldigt svår synskada (läkarna råder henne till att jobba 25%) Hon är tuff, minns när hon gick fram till flera skinheads och sa: "jag skäms över att vara svensk när jag ser er). Okej, nu är jag färdig med att skryta men var tvungen att på något sätt få ur mig att jag verkligen beundrar henne.
Har förresten kommit på det mest störande norska ordet: akkurat=precis, används alltid. Varför, jag får sår i öronen.
Saknar er. Snart ses vi=)
Snart.
7 arbetsdagar kvar. 11 Oslodagar kvar. 23 dagar till mitt livs äventyr. Är det sant? Måste banka mig själv i huvudet för att förstå att min dröm är på väg att gå i uppfyllelse.
Tycker lite synd om min Magnus. Han ligger ynklig och svag i sängen med nån sorts influensa, lunginflammation eller vad det nu kan vara. Jag, tjejen med bra immunfösvar sitter här pigg, kry och mycket nöjd över att inte smittats.
Tittade givetvis på melodifestivalen igår. Rongedal var grymma, en sån låt man blir glad av att höra, lite som Mika. Kanon. Carola är däremot äcklig, jag är lite rädd för henne. Hennes blick känns psykotisk. Carola tror förmodligen att hon är Jesus själv. Tack för att hon inte lyckades igår.
Funderar starkt på att ta en springtur nu. Fettolåren måste bort.
Puss
Alla hjärtansdag
Vill krama alla ledsna och ensamma människor en sån här dag, framförallt min mamma.
Ikväll ska vi äta lite gott och mysa till det. Faktiskt första gången jag firar alla hjärtansdag med Magnus trots att vi varit tillsammans i nästan tre år. Saker har tidigare kommit i vägen, bl.a. hans Thailandvistelse.
All kärlek.
Jag saknar en viss liten fröken...
Deiligt med helgkos.
Ledsen för dålig uppdatering. Jag tycker faktiskt inte att det är så kul att blogga, har aldrig gjort. Jag gör det mest för att mina vänner ska veta vad jag har för mig. Bra nu när jag är i Norge och inte pratar med er så ofta.
Helgen har varit ledig, solig och väldigt mysig. Tagit långa promenader och njutit av att kunna gå i vårjacka och solisar.
Det råder ju total jeansbrist i min garderob och jakten på ett par nya är i full gång. Det började inte alls bra.
I provhytten insåg jag att jag inte fick igen storlek 26. Inte alls bra, jag trivdes med den storleken och har därför påbörjat ett sunt leverne. Slut på Big Mac och lata dagar framför tvn. Träningsvärk idag efter min första joggingtur på ehh... 10 månader igår.
Nu är det faktiskt bara 19 dagar kvar här, sedan semester i fyra månader. Kan inte ens minnas då jag var ledig i mer än två veckor i streck senast. Overklig känsla.
Är ledig imorgon också. Det blir en Sunes jul dag. Jag älskar Sunes jul. Den gör mig lycklig av någon anledning.
Försöker även hinna med en tur ner på stan och jaga något sött till Magnus på alla hjärtans dag.
Love.
Semlor och Clinton
Hoppas även att Hillary Clinton får representera demokraterna. Viktig dag (natt) supertisdag, 24 delstater går till val. Är lite rädd för Mc Cain tror att han kan vara lika farlig för världsfreden som Bush men han kommer säkert att bli republikanernas representant. Ska bli spännande och se vem som får ta över presindentposten i höst. Jag önskar att det blir en Clinton igen.
Klädpanik.
Jag har alltid varit väldigt smal. Typ stl: 24 i jeans så länge jag kan minnas.
Sista året har jag ökat i vikt, det är svårt att se om man inte granskar lår och höfter där verkligen allt satt sig.
Då vi flyttade till Oslo hade jag bara tre par byxor som passade. Två av dessa par är nu trasiga. Jag gråter. Jag har ingenting att sätta på mig förutom fula mjukisar. Jag måste nog bryta shoppingförbudet och köpa ett par byxor.
Längtar till Sydney och Kuala Lumpur, har hört att det är bra shopping där. I Thailand kommer jag förmodligen inte köpa ett plagg. Utbudet suger...
Sur på pappa igen. Puckopappa heter han nu. Som jag tidigare nämnt är han i fjällen med sina vänner och deras son och flickvän. Då vi pratar i telefon säger jag en spydig kommentar om sonens flickvän. Pappa: "Josefine, tänk på att högtalaren är på" Hur kan han vara så dum att ha på högtalaren inför alla när han vet vilken osmidig dotter med hemsk taktkänsla han faktiskt har.
Dags att ta en dusch.
Saknar mina vänner så fruktansvärt mycket nu.
Love
Halloj!
Just nu sitter jag här hemma lite småfrusen och butter och tänker på att jag kunde varit i fjällen.
Pappa och Erika med vänner är där just nu och tidigare frågade jag pappa lite försynt om jag kunde få följa med.
Svaret blev nej p.g.a. att det var deras vänner som bokat stugan och att inga "barn" var välkomna.
Fick nyligen reda på att deras son med flickvän tydligen fick följa med. Tack för den pappsen.
Är inte bara butter och småfrusen, kom precis på att jag lider av tandvärk också. Livet är inte lätt...
Jag har ebn tandläkartid när jag kommer hem och jag är skräckslagen.
Tandis har jag inte besökt på snart fyra år. Jag hade en privat tandläkare som gick i konkurs och jag orkade inte skaffa en ny. Jag bävar för X antal hål och X antal tusen fattigare. Har inte ens plockat bort min tandställning (en liten sak som sitter bakom mina tänder), detta borde jag gjort typ 2003...
Förresten, bara 3 1/2 vecka kvar.
För er som är lite avis...
Det finns ett stort problem. Jag har vetat om det hela tiden men glömt att informera er.
Under vår vistelse i Asien är det regnperiod. Det kommer alltså inte att bli konstant lycka i solen på stranden.
Det är alltså inte säsong men eftersom vi inte hade några alternativ vad det gäller resdatum så blir det som det blir. Förhoppningsvis regnar det inte hela dagarna, efter vad jag har hört så handlar det mest om skurar på eftermiddagen.
Nu vet ni det. En anledning att inte avundas. En anledning att tycka lite synd om oss;-)
Jag är inte död...
Tiden i Oslo går fort nu. 17 arbetsdagar kvar. Pappa kommer och hämtar hem mig och Magnus och vårt stora flyttlass den sista februari. 11 dagar hemma och mycket ska hinnas med.
Tandläkare, sprutor, visum (Australien), inköp av backpackerryggsäck och sommarkläder, träffa alla jag saknat, fullmakt och andra papper och om jag hinner ska jag dra in lite extra slantar hos pappa för er som inte vet har han en revisionsbyrå och det enda jag har utbildning för att göra i det företaget är att städa och arkivera pärmar, kan det bli tråkigare?Dock ganska välbetalt så ett par timmar ska jag nog stå ut.
Problemen med nytt skattekort är lösta. Behövde inte betala 50% i skatt den här månaden.
Nu har jag relativ koll på hur mycket jag faktiskt kommer att lyckas spara under min tid här.
Jag är ganska lågavlönad i förhållande till många andra svenska emigranter här i Norge som sliter häcken av sig och drar in storkovan. Exempel, min pojkvän. Trots detta kommer jag att ha sparat 60.000:- på fem månader. Eloge till mig va?
Eftersom jag hade sparpengar innan jag kom behöver jag inte oroa mig för ekonomin på resan. Underbar tanke.
Nu börjar ju faktiskt resan så smått närma sig och nån sorts oro plågar mig. Om sanningen ska fram är jag jävligt bekväm av mig. Kommer jag att klara att bo på sunkiga hostels, sitta och svettas på trånga minibussar, dela toalett med andra och tvingas ha mina kläder nerskrynklade i en jätteryggsäck som jag förmodligen inte ens orkar bära? Frågorna är många, det kommer snart att visa sig hur tuff jag är.
